Kan vi inte ha en sådan dag då man bara få ge varandra komplimanger?!
Jag vet att jag har rätt, ändå har jag så dåligt samvete. Är jag verkligen en sådan elak människa?
Imorogn fyller min (världens bästa) pappa år. 60 år till och med, men det är ju ingen ålder! I alla fall inte när man ser ut som 45 som min pappa gör :) Om jag skulle åka och fira hans födelsedag så skulle jag behöva råna en bank först, och det känns lite överdrivet, så tyvärr kan jag inte fira honom nu på hans riktiga födelsedag. Däremot ska jag fira honom om några helger, när banken gett mig pengar istället för att jag rånade dem, och då ska jag ge honom en bamsekram!
Jag vet att man borde fira personen som fyller år på det datum som faktiskt är personens födelsedag, annars skulle det ju vara onödigt att ha en födelsedag. Men det går faktiskt lika bra att fira vid ett annat tillfälle, att skjuta fram födelsedagen lixom, som vi gjort vid flera andra födelsedagar. Jag firade min 20årsdag i föräldrarhemmet någon helg senare, trots att jag har en egen bostad nu. Och Oscar firade sin 25årsdag flera månader senare, med eller utan presenter, och han blev lika glad för det. Det är ju faktiskt sällskapet och stämmningen som är det viktiga, även om jag är töntigt förtjust i paket :)
Nu ska jag sluta vara en sådan grinig barnrumpa, ta mig i kragen och gå en lång promenad med de som står mig närmast (iaf bor närmast ;) - Oscar och Lego!
Känns det bättre nu? KRAM =))
